fever fever
Nå, hur var gårdagen?
Jo tack, bra. L var världens sötaste, som följde med till min kusin Markus och firade hans 26-årsdag, trots det faktum att hon var väldigt nervös. Duttiga, duttiga älsklings-L. Sen fick jag träffa halva Nacka hos L's vän M. Det var spännande. Vi fick den hittills bästa kommentaren, från en pojk vid namn Einar; "Ni är SÅ sexiga". Ska man ta det som en komplimang? Eller är det bara vidrigt? Jag vet inte. I alla fall så avslutade L och jag natten i mitt kök halv tre, med varsin tallrik makaroner och ketchup. Life's great sometimes.
Har fått sjuklig hemlängtan också. Alltså, hem, Dillehem. Dille = hem. Faktiskt. Anyway, det slog mig idag hur mycket jag saknar alla människor och all Dillepower. Dillespirit. Pyjamas i skolan, pyjamas i stallet, bussen in till stan, handlingsturerna med fritisdledar-Sara, hästvaktande, hästinfluensa, spagettihalsar i ridhuset, rejsing på grisrundan, Toves fjortisdunk, stalljour sju på morgonen, kvällsfodring, Pekkas kanelbullar, stökiga kök, filmkvällar i älgen och alldeles för mycket godis. Det är svårt att inte sakna.
Till hösten kommer i alla fall (snart) MIN Alda med upp. Om allt går som det ska med köpet. Det gör det nog. Undrar dock om någon vet ett bra sadelproffs, som kan hjälpa mig hitta en sadel till henne? Hon har dåligt sadelläge och jag suger på sadlar... Äsch, det löser sig. Barbackagjord, here I come!
Nu ska jag vänta på L och mysa i soffan. Saknar henne och jag gillar inte den delen av "flytta hem till Dille igen" som innebär att flytta ifrån L. Jag hatar det. Och jag hatar att det alltid ska finnas två håll att dras åt.
Jo tack, bra. L var världens sötaste, som följde med till min kusin Markus och firade hans 26-årsdag, trots det faktum att hon var väldigt nervös. Duttiga, duttiga älsklings-L. Sen fick jag träffa halva Nacka hos L's vän M. Det var spännande. Vi fick den hittills bästa kommentaren, från en pojk vid namn Einar; "Ni är SÅ sexiga". Ska man ta det som en komplimang? Eller är det bara vidrigt? Jag vet inte. I alla fall så avslutade L och jag natten i mitt kök halv tre, med varsin tallrik makaroner och ketchup. Life's great sometimes.
Har fått sjuklig hemlängtan också. Alltså, hem, Dillehem. Dille = hem. Faktiskt. Anyway, det slog mig idag hur mycket jag saknar alla människor och all Dillepower. Dillespirit. Pyjamas i skolan, pyjamas i stallet, bussen in till stan, handlingsturerna med fritisdledar-Sara, hästvaktande, hästinfluensa, spagettihalsar i ridhuset, rejsing på grisrundan, Toves fjortisdunk, stalljour sju på morgonen, kvällsfodring, Pekkas kanelbullar, stökiga kök, filmkvällar i älgen och alldeles för mycket godis. Det är svårt att inte sakna.
Till hösten kommer i alla fall (snart) MIN Alda med upp. Om allt går som det ska med köpet. Det gör det nog. Undrar dock om någon vet ett bra sadelproffs, som kan hjälpa mig hitta en sadel till henne? Hon har dåligt sadelläge och jag suger på sadlar... Äsch, det löser sig. Barbackagjord, here I come!
Nu ska jag vänta på L och mysa i soffan. Saknar henne och jag gillar inte den delen av "flytta hem till Dille igen" som innebär att flytta ifrån L. Jag hatar det. Och jag hatar att det alltid ska finnas två håll att dras åt.
Kommentarer
Postat av: a.k
vad är dille?
Postat av: a.k
Går du på gymnasiet? :O
Trackback
