detmörknartidigtnu

vi griper tag och
andas in
hastigt
som för att inte missa din
knytnäve
rätt in i våra magar
bara för att vi inte
kunde
för att vi misslyckades

min kropp krampar
runt mig yr rakbladsvassa
anklagelser
biter
de når mig hur lätt
som helts och jag kan
inte komma undan dem
kan inte undgå
inte slippa

hur mycket luft jag än
tar i mina lungor
skriker ut
som för att finna ett
eko
att dela mitt innersta
med så kommer
det aldig något tillbaks
aldrig

det är inga ben
och snart är min tidsram
slut, min målgång
ska snart vara fullgjord
men ingenting
lyder mig och jag
kan inte styra min hunger,
min rädlsa för min
egna kropp

den tar över
hela mig
jag krampar
gråter, skriker
men vem
ska lyssna
vem vill
dela mitt
mål

-8
tills nyårsafton

jag hatar dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0