07:16 brev

Jag kan inte utan dig.

Och snälla, älskade, fina, förlåt mig. För alla kvällar.
När det blir sådär.
Om jag visste hur man beter sig
så skulle det nog inte bli så.

Du är värd att få le.
Med ögonen.
På riktigt.
Hela tiden.
Men när du pratar med mig
så ler du inte.
Inte någonstans.

Kommentarer
Postat av: L

hur fan kan du säga att jag inte ler någonstans när jag pratar med dig?

2008-11-13 @ 10:21:53
Postat av: M

Jag går i Ls klass, och jag är med henne varje dag i skolan och jag går bredvid henne varje gång hon pratar med dig.

Och varje gång du ringer eller skickar ett sms, eller om hon ringer dig så skiner hon upp som en sol.

Man förstår direkt vem hon pratar med , för ingen gör henne så glad som du gör. DU måste försöka förstå det,

2008-11-13 @ 10:29:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0