livets små händelser inspirerar?

I mitt frenetiska sökande på nätet efter vettig information om Snorre Sturlasson (författare till bl.a. Snorres Edda eller Den poetiska Eddan) så får jag upp det bästa av sökresultat:



Kanske ska man lägga till honom och skicka ett meddelande? Direkta källor är ju trots allt det bästa.


konsumtionssamhället

Märker att ju närmre sommaren vi kommer, desto mer bombarderas man av diverse "måsten" och listor inför den stundande årstiden. Vi ska konsumera. Blondinbella o C:O berättar om vad vi måste införskaffa och jag tror inte att en enda människa tänker på hur fruktansvärt onödigt det är. Är det inte dags att inse hur bra vi har det och tänka över våra inköp?

Sen är vi bara människor. Och vissa av oss kvinnor, fostrade av samhället till en viss shoppingmani. För er har jag här ett bättre alternativ än barnarbetssydda H&M-klänningar och pälsmössor: Gemenskap Grön. Låter som ett övervintrat kollektiv från sjuttiotalet, men sådant är icke fallet. Det är en webbplats som säljer ÅTERVUNNA kläder, accesoarer, leksaker, prylar, kitsch, whatever. Allt du som konsumerande kvinna kan tänka dig.

Take care.

.

äckelhora

kvinnor som är rädda för att föda barn är bara rädda att inse sin egna styrka

Och jag som är livrädd för förlossningar. Visste väl att det låg ett fantastiskt mod bakom det, jajamänsan.

Igår var min häst en brunstig bajsmärr, som sprang åt alla håll och inte lyssnade för fem öre. Idag, däremot, red vi ut med Izabella och Blika på deras premiärtur efter Blikas hälta och min häst var världen duktigaste! Vi red själva i skogen en bit, travade och galopperade om vartannat, upp för backar, ner för backar, genom skogen. Hon gick fram och jag berömde mer än jag någonsin gjort. Fina, fina hästen.

Nu ska jag fara ut med mamma och övningsköra! Passa er om ni är i stockholmsområdet. Först: pasta med pesto och lax. Life's grrreat.

oh, högstadiet


it couldn't be anymore beautiful



Helt stört bra musik.

glädje och sorg

Hästen har anlänt och är brunstig som satan. Hon trivs, men hon är utstött än så länge. Allt är alltså helt i sin ordning.

Idag fick jag se det här och började avsky kristdemokraterna ännu mer.
Sen tittade jag på det här, som sändes dagen efter och höll på att kasta datorn i väggen.
(Göran Hägglund och killen med rakat hår och glasögon ska ha PISK).

Orkar inte ens kommentera. Och nu säger de på nyheterna att barnmorskor och gynekologer inte ska få skriva ut p-piller till tjejer under femton, för det kan klassas som hjälp till våldäkt. BRA SVERIGE. FINT. Bättre att de får göra abort när de är fjorton?

Kukorvar.

remember love

Hästen anlände i Stockholm för några timmar sedan, åkte ut till övernattningsstallet och kollade till henne. Hon åt hö och var lycklig, så det gick ingen nöd på henne minsann. Söta hästen. Som jag har saknat henne.

Kollar Scrubs och vill somna. Det här med brist på sömn förstör liksom hela min livsrytm; somna sent, vakna tidigt, trött på dagen, sova middag, somna sent. GRETT! Man orkar så mycket... Inte.

Imorgon lovar jag att börja plugga igen. Och motionera. Och äta bra. Och allt annat. Lovar. Kankse.

Puss

så jävla beiget!

Nummer tre är ett av de fulaste orden jag vet - stavas det ens sådär? Gulbrunt funkar väl betydligt bättre och är dessutom några hekto mindre komplicerat att skriva. Man kan till och med särskriva det; gul brunt. En gul nyans av brunt. 

Mitt utlovade superinlägg om de senaste två(?) veckorna, som jag medvetet låtit bli att blogga under på grund av allt annat jag måste göra, får nog utebliva. Jag orkar inte, så när som på en ganska tragisk sammanfattning lite längre ner på sidan. Inte för att några tårar kommer spillas - but still.

Nåväl, jag tömde mitt rum och genomförde några nationella prov uppe på Dille förra veckan. Mycket spännande och mysigt att träffa alla dillebarn igen, de fattas mig verkligen. Så nu har jag tagit mitt påsklov den här veckan, eftersom stockholmsbarnen är lite före Norrland. Visare har jag kirrat hästens hemkomst, som sker på måndag/tisdag. Prima skinka, japp, japp. Nu under påskhelgen har jag dessutom visat min maskulina, något flatstereotypiska sida genom att gräva jord och bygga golv i vår stora sjöbod på landet. Jag vet att ni vill se mig i arbetarbyxor och kycklinggult hår! Eller ja, det sistnämnda kanske vi kan hoppa, men Linette ska försöka fixa till efter helgen; tre blonderingar på två dagar känns lagom till att börja med. Risken finns ju att håret faller av. Fast det var å andra sidan mammas spontana förslag när jag kom hem med solen på hjässan; "ja, det är bara att snagga av!". Jag älskar min mor ändå. 

Ptja, det där var väl en ungefärlig uppdatering av min livsprocess än så länge. Någon djupare psykologisk analys orkar jag inte med för tillfället. Imorgon ska jag ta tag i matten, helst utan att riva boken i två bitar. Vi får se. 

Puss!

insert coin

Här kommer inom kort en väldigt fyllig, intressant och utförlig text om vad som pågår inuti mitt pannben. Men inte än.


(Jag har världen bästa mentor.)

témys: soundtrack




Cami och jag filosoferar över en kopp té.

RSS 2.0