rusning

Jag vet inte hur många av er som tror på spöken, kanske inga alls, men förshoppningsvis är det i alla fall några av er som är öppna för det.

Igår natt drömde jag en konstig dröm, som jag aldrig drömt förut. För det första så var det inte ens en dröm, det var... verkligt. På ett overkligt sätt. För det andra så pratade jag med en död människa. Personen är ingen jag själv känner och jag har aldrig sett henne i verkligenheten, enbart på bild, men ändå såg jag hela människan framför mig som om jag visste precis hur hon såg ut. Hon berättade saker för mig. Hon bad om ursäkt för vad hon gjort och hon var lycklig över att henne vänner fortfarande mindes henne och tänkte på henne. Sen var hon ledsen och jag hörde inte riktigt vad hon sa.

Personen i fråga var vän till L och jag försökte prata med henne på morgonen efteråt om det jag upplevt på natten, men hon sa inget och jag kunde inte läsa hennes ansikte. Vet inte vad hon tänkte. Känns konstigt att träffa en människa jag själv inte har någon relation till. Varför valde hon att söka upp mig? Vill hon att jag ska berätta för de andra om vad hon sa? Allt känns väldigt diffust. Önskar hon kunde söka upp mig igen och berätta vad jag ska göra.

Min mormor vet jag blev uppsökt av hennes svägerska, som tagit livet av sig och nu ville be om ursäkt. Undrar om det går i släkten.

Finns det någon av er som läser min blogg som är öppna? Har ni träffat någon från det döda?

Imorgon bär det av tilbaka till spökdille.