för långsamt, för snabbt men aldrig i takt, vi vill ju bara andas, sova och andas omvartannat inget mer



Förundras över att jag aldrig kan stanna på samma plätt mer än några dagar. Vill alltid bort. Någon annan stans. Men vet fortfarande inte vart. Är rädd och skitlugn om vartannat, andas ojämt och gråter. Spyr bara för att huvudet snurrar för mycket. För att allting ska analyseras så jävla mycket hela tiden. I mitt huvud ska allting vara färdigplanerat gärna ett par år framåt och idag vet jag precis vad jag ska äta imorgon och i övermorgon och dagen därefter. Vill kunna stänga av och inte alls planera allt, inte alls ha kontroll och inte alls få ångest över att jag missar något. Inte alls få ångest över att det inte blir som jag vill, som jag har tänkt mig. Inte alls gråta. Inte alls. Vill somna och sova ett tag. Sova över några veckor, månader. Vakna upp och ha massor av plats i huvudet till allt som är viktigt. Inte det som är oviktigt. Som att jag borde ha sprungit i morse istället för att gå. Eller att jag borde ha bestämt mig för vad jag ska göra av mitt liv i höst. Inte det.

Sörplar mitt te, tar min sömntablett och går och lägger mig.

Kommentarer
Postat av: Malin

Du är fin! I sure will! Pussss<3

2010-08-07 @ 19:59:00
URL: http://mecw.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0