rusning

Jag måste sluta drömma de där drömmarna. De har återkommit i lite skiftande former i säkert två veckor nu. Hon säger alltid samma sak, "jag tycker inte om dig". Förstår mycket väl vad det vill säga mig, ändå gör drömmarna att saker och ting rivs upp. Minnen och hela köret. Väldigt obekvämt. Nu vill jag åka härifrån igen. Att fly från det som är jobbigt, det är ett moget sätt att hantera saker på. Jag lovar.