en utomjordings kärlekstörst


Funderar på det där med kärlek och känslor och relationer till andra människor. En vis människa sa visst att inte ens hjärnans två halvor kan förstå varandra och det är då för mig ofattbart hur vi ska kunna förstå andra människor, leva med dem och ha relationer till dem. Det är fan i mig simplare att umgås med... ja, hästar, exempelvis. Inte alls lika komplicerat. Fast å andra sidan gör min överanalytiska ådra umgänget med alla levande varelser väldigt svårt. Det är en pers att hela tiden försöka ligga steget före och aldrig kunna go with the flow. Det bidrar inte direkt till social kompetens. A beskrev det någon gång med att jag har massvis med känselspröt, som liksom känner hur folk mår och dylikt innan de hunnit öppna käften. Jag undrar om det finns fler folk med känselspröt. Vore kul att träffas och diskutera de eventuella för- och nackdelarna med känselsprötshelvetena.

Kanske är vissa människor helt enkelt inte gjorda för att leva i relation med andra. Det verkar både krångligt och svårt att hela tiden parera mot någon annans vilja, lust och värderingar. Att hela tiden leva i symbios och knyta an. Få känsor för varandra och sedan förändras och upptäcka känslor för andra människor. Akta sig för att inte ha sönder och göra illa. Nej, det känns avancerat.

Kommentarer
Postat av: Äna

Ett jävla ARBETE är vad det är. Och förhoppningsvis får man tillräckligt hög lön för att orka jobba.



P.S. VI SES SNART! <3

2010-06-12 @ 13:43:32
Postat av: Mathilda

Du skriver väldigt bra

2010-06-12 @ 14:59:26
URL: http://talkinghead.blogg.se/
Postat av: maja.

tack fina fiskmås.

2010-06-12 @ 19:25:09
URL: http://maajis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0