015

Nice kväll, alla var glada och maten var nog god. Jag var glad också, till och med. Fast idag vet jag inte, jag vet inte alls faktiskt och det skrämmer mig.

Ibland är jag rädd att jag sätter mig i situationer jag inte kan hantera, att jag slänger mig in i saker, som jag sedan inte kan styra upp och på så sätt mister jag min kontroll - jag vet inte helt säkert vad som kommer hända i framtiden. Det skrämmer vettet ur mig och jag avskyr mig själv för att jag inte tänker ordentligt. Hur vet man vad som är rätt och fel? Hur vet man säkert vad man känner?

Samtidigt har jag varit medbrottsling till ett stort känslomässigt brott alldeles nyss. Det är nog det som får mig att känna mig oviss om saker och ting. (Tänk om det är jag som är offret nästa gång?)

Fan vad jag ska vrida på allting, kan jag inte bara leva nu, idag, den här sekunden och strunta i vad som kommer hända? Varför ska jag alltid veta hur mitt liv ser ut om några månader? Det gör mig trött och jag får ont i magen. Jag måste kompensera min bristande kontroll med annan kontroll, dåliga mönster kommer tillbaka, porslinsavgrunden, colaflaskan, maten, mer cola, mer porslinsavgrund. Jag äcklas av mig själv och vill få ur mig allt, samtidigt som jag vill fylla tomrummet av kontrollen jag inte har. En evig ond cirkel som inte leder till annat än fler onda cirklar.

silently
surrender into the cold
is the water to deep for you?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0