långkvällar

Det är tyst. I mig, tror jag. Eller i huset, skolan.
Jag är inte tyst. Jag skriker. Gormar, låter, tar plats.
Vill inte. Egentligen. Jag lovar.
Men.
Det är så tyst.

Var är min skyddsvall?
Min kontroll, min... upprättelse.
Strukturen, motsägelsekraften.
Låt bli.
Nej, för vet du?
Jag kan inte.
Jag. Kan. Inte.
Vek, är jag. Lam och mjäkig.

Aj.
Sluta bitas.



Jag är rädd.
Jag vill inte. Egentligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0