tell me your secrets and ask me your questions


Borde läsa småföretagande. Sortera de där viktiga papprena. Och städa. Borde strukturera det som går att strukturera. Istället ligger jag med näsan i kudden och räknar prickarna på örngottet. 94. Och en halv, om man räknar med den som ligger precis i sömmen. Fast jag vill inte räkna med den. Vänder mig om och studerar takets struktur. Sprickor. Avsaknaden av lampskärm. Flugor. Och vitt, vitt, vitt. Undrar när jag ska växa upp och bli en mogen människa, som hanterar mindre roliga saker på ett konstruktivt och vettigt sätt. En annan gång, kanske, säger jag. Fast du borde göra det nu, säger jag. Nä, jag ids inte, säger jag då. Sen blir det tyst. Och jag vänder mig om igen, räknar pärlorna på halsbandet runt elementet. Ids inte? Pyttsan. Du är bara rädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0