"skaffa" barn

Gillar inte uttrycket. Kan förstå att heterosexuella, fullt fertila par gärna använder det, eftersom det för dem bara är att "skaffa" barn. För oss andra fungerar det inte riktigt så.

För några veckor sedan var det en jättebra artikel i Svenska dagbladet angående de olika förutsättningarna för insemination i Sverige. Bl.a. stod det, att om ett lesbiskt par tar hjälp av svensk sjukvård för att få barn, så får bara en av kvinnorna bli gravida. Den andra kvinnan får alltså inte bli gravid senare. Förklaringen var att samma rättigheter ska gälla för homo- och heteropar, och i en heterorelation kan bara den ena parten bli gravid. FIFFIGT! Känns fruktansvärt förnedrande att de hånar oss med jämställdhet. Däremot är det väldigt positivt att man kan reservera "syskonsperma", så att samma donator används när man vill skaffa ett till barn.

Naiv som jag är tänkte jag att "det är bara att åka till Danmark, så kan den andre av oss bli gravid!", men så lätt är det tydligen inte. I Sverige, blir kvinnan som inte bär barnet automatiskt förälder, precis som i ett heteropar (HURRA!). I Danmark däremot, måste den ickegravida kvinnan adoptera barnet - vilket inte får göras förrän tidigast efter tre månader! Alltså är bara den ena kvinnan officiellt mamma till barnet de tre första månaderna och fram tills dess att adoptionen gått igenom.

Så det där med att "skaffa" ett barn känns som ett mycket gammalmodigt uttryck. Vi kanske borde säga något i stil med "försöka med all kraft vi har att ge liv åt" ett barn.

Vad tycker ni?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0